Vill jag verkligen blogga?

Standard

Ute är det halt och frostigt, men vackert… Igår var det halare än igår, för gatuarbetare har nu sandat.
Jag vill börja med att nämna något från min verklighet innan jag går vidare till dagens tema.

Jag har inte skrivit så mycket på den här sajten som jag hade tänkt när jag först startade den.

Sedan oktober har jag istället varit upptagen med att plugga några språk på http://www.memrise.com. Främst umesamiska, men när jag väntar på att det ska bli dags att ”vattna” mitt minne av umesamiska uttryck, passar jag på att öva tyska och tagalog. Metoden att repetera först ofta och sedan mer sällan passar mig aldeles för bra. Jag försummar de mer sociala funktionerna både på internet och ute i det verkliga livet.

Men nu på lördag, på Finlands självständighetsdag, ska jag träffa dels andra som lär sig umesamiska, såväl som representanter för Memrise som vill satsa mer på det lilla språket umesamiska. Det känns speciellt för mig, för i många år sedan jag började med mitt favoritspråk finska, har jag känt mig sorgsen och utanför på Finlands dag, för jag är ju inte finländare. I år får jag vara i en gemenskap som passar mig. Det är jag mycket tacksam över.

Med tanke på folk och länder finns det många anledningar att förundrar över detta Sverige som jag växt upp i och vill bo kvar i.
En gång hade Sverige ett världsledande rasbiologisk institut, sedan spelade Sverige en viktig roll i kampen mot Apartheid precis som forna decenniers misstag aldrig hade inträffat. När vi nu undrar var som ska hända härnäst bör vi varken glömma det ena eller det andra.

När jag fyllde år fick jag ett träningskort på ett närbelägget gym av min man. Nu när jag simmat en gång och tränat två tuffa gruppträningspass förundats jag av hur mycket min hjärna minns om träning och god hållning, trots att jag inte tränat sånt på cirka 14 månader. Jag ska inte glömma bort vad som får mig att må bra.

I eftermiddag ska jag handla mat med min hjälpsamma dotter. Hon har just nu en tradition att välja lördagsgodiset mitt i veckan och sedan spara det till lördagen. Jag är så stolt över en sådan mognad hos en 3-åring. Nu vet ni om flera saker som fyller mina tankar och gör så att jag inte hinner blogga så ofta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s