Att åka ”utomlands”

Standard

Hej! Jag bygger detta inlägg runt två saker jag under denna månad hört mitt stora barn säga. Inte därför att det var särskilt gulligt sagt utan för att jag av olika principskäl skulle kunna säga samma saker själv. Jag försöker ju blogga om min egen vardag, inte lämna ut mina barn

En bakgrund är att flera vi känner väl  i dagarna flyger och far till fjärran kontinenter,  och  de har alla goda skäl till sina resor. I början av månaden var vi på ett läger i en liten kustby utan  affärer,  och där lekte dottern med några kompisar som snart ska åka hem till Sydafrika där deras föräldrar för närvarande jobbar.

I slutet av lägret var dottern ganska trött och less och sa:

– jag vill åka utomlands….

Då förväntade nästan mig att hon skulle säga att hon ville åka dit som de andra skulle,  så fortsättningen överraskade.

-kanske till Stockholm…

Jag gick inte in på att Stockholm faktiskt ligger i Sverige för att det hinner hon lära sig sen.   Och fokuserar man att Umeå ligger i Sapmi så hamnar väl Stockholm per definition ”utomlands”.  Jag tycker faktiskt att hon har en bra attityd, efter fem dagar med bara en liten godiskiosk som bara är öppen några minuter i taget vid efterrättstid så vore Stockholm med dess mångfald en lockande kontrast.

Häromdagen övade vi föräldrar lite engelska med dottern, det gäller att passa på när hon frågar efter det.

Följande morgon har vi följande konversation:

-Får jag lära mig tyska?

-Guten Tag!  Det betyder ”God dag!”

– Nej, jag vill lära mig ett språk som finns i Sverige, som jag inte förstår.

-Menar du finska?

-Ja.

Till sammanhanget hör att jag som mamma har hållit på med finska i 16 år, men det känns inte så viktigt huruvida det någonsin blir av för dottern att lära sig finska ord och finsk grammatik. Värdegrunden är viktigare.

Slutligen vill jag säga att jag skulle också vilja åka ”utomlands” till andra landskap för att träna lite mer på några av de språk som finns i Sverige.

Gränsfall

Standard

Idag går jag inte på föredrag om vården av sårade soldater från de finska krigen, trots att det är intressant lokalhistoria.  Jag kan inte riktigt med att höra så mycket om krig.

Å andra sidan har jag börjat i en samisk kör där vi bland annat sjunger om förändrade strandlinjer och dränkta f.d. boplatser. Vattenkraftsutbyggnaden hände också före min tid…

Förmodligen använder jag delvis vattenkraftsel för att skriva den här bloggen, så vad har jag för rätt att framföra en klagosång om det som hände då. Jag har någon slags samvete som förhindrar mig att sjunga offentligt om vilket historisk sorg som helst.

Exempelvis sjunger jag inte om evakueringen från Karelen eller stupade släktingar. Det finns andra som är bättre lämpade att sjunga sådant.

Just sången om de flyttade stränder hörde jag för första gången vid ett protestmöte mot nutida gruvplaner. Den handlar för många inte bara om vad som har hänt utan om vad som kan hända.

Hur gick det med inlärningsutmaningarna?

Standard

I tidigare inlägg har jag skrivit om en tävling i allmän språkinlärning som varade en månad och en annan tävling om att lära sig känna igen fågelsång som varande en vecka.

Jag är nu glad att tävlingsstressen är över.

Om jag förstått rätt så kom jag någonstans på plats 2000-3000 när det gällde att lära sig nya ord under januari. Och jag kom på plats 16 eller 17 när det gällde att ägna sig åt fågelsångskursen under en specifik vecka.

Det språk jag gjorde snabbast framsteg med i januari var Tagalog, och det var också det språk som kändes mest sportsligt att satsa på eftersom det är ett halt nytt språk för mig.

Jag ska fortsätta med fågelkursen fast mycket långsammare. och planera för minst en utflykt till Grössjön i maj så att jag får glädje av den kunskapen. Jag kommer att behöva träna kondition för att orka vara ute en halvdag.

Nästa utmaning kommer från WordPress, inte från Memrise. Jag har anmält mig till en diktkurs som börjar den 16.de februari. Ni kommer alltså att få se dikter här på bloggen under februari och mars.

Idag har jag även meljat till min nye handläggare på arbetsförmedlingen, jag hoppas att denne kan ordna med en mer jobbliknade vardagsutmaning snart.

Bastu

Standard

Jag tänkte skriva något om min bastuupplevelser den här månaden. Jag har både bastat på IKSU och på Finska Klubben. Men nu har jag glömt bort poängerna med det som jag ville berätta, så jag nöjer med att konstatera att jag gillar att basta.

Jag fortsätter med mina språkstudier och det trivs jag med. Tyvärr är jag just nu något mer tankspridd när det gäller allt annat. Jag hoppas jag får tillbaka mitt vardagsminne sen när jag kommer ner i en lugnare studietakt

Kommentera gärna här i bloggen, det ökar chansen att jag delar nya tankar med er innan jag hunnit
glömma bort dem.

Påminnelse

Standard

Jag skulle vilja påminna mig själv och alla andra om att svenska är mitt modersmål. Under detta jordelivet kommer jag aldrig bli så mångsidig och nyanserad på något nyinlärt språk som jag kan vara på svenska.

Trots att jag tycker att nya och annorlunda språk är bland det roligaste som finns.

I gymnasiet fick jag betygen trea i svensk grammatik och uppsatsskrivning (dock fick jag fyra i litteraturkunskap), fyra i engelska och femma i spanska vilket väl avspeglade hur mycket jag tyckte om de skolämnena.

Numera är finska mitt favoritspråk, och det känns som en slags medicin för mig, men det blir aldrig mitt modersmål.

Jag har även påminnt min tilltänkta pratikplats om att jag väntar på att få komma dit. Det blir ett andra studiebesök på måndag innan vi eventuellt kan dra igång på allvar. På sexårsverksamheten håller man kanske inte på så mycket med språk.

 Men varför inte det då?

Vi får väl se om det blir något bra, om jag kan bidrag till samhället här på ett sätt som ger glädje och mening.