Äntligen bloggtid

Standard

Äntligen en kort stunds bloggtid. Jag sitter här med en kopp september-te bredvid mig.

Jag har sett många fina lekplatser denna höstsommar, men det är inte om dem jag vill berätta.

Jag gick upp vid midnatt igårkväll, för att kolla valresultat, men det inte det jag egentligen vill kommentera.

Nyss läste jag Ellos-katalogen, jag ska inte börja handla därifrån, möjligen lägger jag till några plagg till min önskelista, men det här ska aldrig bli en modeblogg.

Jag vill fånga upp möjligheten till vila, stunderna mellan aktiviteterna.

Snart kommer kanske denna dator att vara upptagen, med något nyttigare, mer arbetsrelaterat.

Snart kommer jag att cykla iväg för att träna Pilates på finska tillsammans med några vänner.

Annonser

Dröm och verklighet

Standard

För några nätter sedan hade jag en dröm som var ovanligt mysig, trots att det hela tiden hände oväntade saker som lätt skulle kunnat oroa en vaken människa. I drömmen skulle jag, min  mamma, min man och min dotter besöka en familj som vi kände till men så vi aldrig träffat på riktigt.

När vi kom fram var bara mannen hemma, familjens mormor var oväntat på sjukhus och resten av familjen besökte henne, läget var under kontroll.

Värden bjöd på potatis och köttfärssås i en stor gästmatsal med mörkt vinröda väggar.  Normalt skulle jag varit ledsen över att det inte fanns någon sallad till, men i drömmen tyckte jag att det var gott. Jag kände att det nog fanns en hel del rivna grönsaker i såsen.

Värden var barfota för att han hade lite ont i några tånaglar. Men det störde inte någon, vi hade trevligt och spelade ett spel om sammansatta ord. Alla kunde delta.

Vi förstod att sedan skulle vi få en stund med bara värdinnan, när mannen skulle natta skolbarnen och plåstra om sina tår. Men det hann jag inte med i drömmen för den tog slut så.

Dagen efter regnade det rejält i verkligen.  Jag gick minst 4 kilometer i mina gummistövlar för att köpa gummistövlar åt min dotter.

Efteråt hade jag ont i stortånaglarna på ett sätt som liknade det som drömvärden hade.

 

För trött

Standard

Fem veckor med alldeles för varmt väder för mig. Jag är trött.

Fyra eller fem veckor utan dotterns förskola. Jag är trött.

Människor som jag tycker om har mycket att berätta just nu. Jag är trött.

Det är valår i år och nyheterna är mer vinklande än  de vanligtvis är. Jag är trött.

Jag  är trött, på ytan liknar tröttheten en sorg eller en irritation.

På insidan känns tröttheten rimlig och inbjudande. Jag måste ta mig den vila jag behöver.

 

Flyttvång?

Standard

Vår dotter trivs bra på sin nya förskola. Men hon frågar ändå:
”När ska jag sluta, när ska jag säga hejdå! ” Erfarenheten har redan lärt henne att man kan få byta förskola ofta.

Varje gång min man är på anställingsintervju på annan ort så har vi blandade känslor. Vi har inga hindrade fördomar, 20 år på en ny ort kan ju göra att man känner sig hemma där. Men 6 månader eller något sådant verkar mer sannolikt hos de flesta arbetsgivarna.

Ett halvår någonstans, några månader hemma, sedan ett halvår någon annanstans. Måste vi leva så? Får vi ingen ro?

Tillfälliga hem

Standard

Vi bor just nu på två ställen, på ett sätt som gör att båda bostäderna känns tillfälliga och därigenom bättre. När jag var i Umeå på jullov kändes det som att vara i en sommarstuga eller i ett trivsamt vandrarhem. Jag hade inte tagit med mig denna dator  så jag kunde varken pyssla om mitt översättningsföretag eller roa mig med internet.

Några små undantag gjordes givetvis. På biblioteket går finns internetdator avsedd förr en kvart i taget och när  hemresan till vårt andra hem, här i Sundsvall, fanns det skäl att använda mannens  jobbdator  för att planera resan på bästa sätt.

Här i Sundsvall har vi TV och jag skulle vilja  nämna att Idol-finalen den sjätte december var en oväntat godbit, en final mellan Umeå och Sundsvall.  Juryn, och även jag själv får jag erkänna, verkade ju tro att Eric från Leksand skulle vara med i Finalen. Just för att vi uppskattar bägge städerna så mycket och tyckte att båda finalisterna var OK,kunde  vi se finalen utan att bry oss  särskilt mycket om vem som skulle vinna.  Men  det bästa Idol-relaterade inslaget på TV var Markus Fagerwalls dokumentär Raja/ Gränsen en avspänt dokumentär med mycket bra musik från Tornedalen. För mer än 200 år sedan förändrades människors liv när den nya gränsen tillkom och detta påverkar unga människor idag, särskilt de som vill använda minoritetsspråk.  2013 års Idol-finalen  var mer ytlig och nämnde inte ens Finland trots att det råkade vara Finlands självständighetsdag. Här finns mycket att säga men jag vill med detta inlägg bara säga att våra bästa hem på jorden är tillfälliga

 

 

Mysig lyslördag

Standard

Vi bor numera i Sundsvall, där finns en mysig tradition som heter lyslördag. Vinterbelysning tänds och folk samlas på torget med tända ljus och lyktor.

Vår lilla familj orkade inte gå med i paraden men vi gjorde en hel del annat mysigt. För storhandlade vi mat på Coop Extra och bjöds på kaffe, pepparkaka, glögg och chips. Sedan gick vi hem och lastad av maten och gick direkt till en pizzafest i Pingstkyrkan, därefter stannade vi kvar i Stenstaden (Sundsvalls centrum) och fyndade lite kläder.

Jag är jätteglad för vinterstölvarna med kardborreband. De behövs för mina promenader som blir min viktigaste motion den här vintern.

Inskolning

Standard

Inskolning på en ny förskola, det är faktiskt ganska kul för en vuxen. Att få se nya lekmiljöer, kloka pedagoger,andra barn än ens eget och om man har tur kanske en annan förälder som säger:

Hej, jag så er på biblioteket för 2-3 veckor sedan.

Om förskolan dessutom har egen kock är det ännu bättre. Mmm… Och så stunden då jag som mamma skulle vara i byggnaden men gömd, det var verkligen lyxigt att sitta ifred på personalrummet och dricka kaffe och varm choklad och läsa i en medhavd bok.

Och snart är det dags för mig att få arbetsträna, att på ett eftertänksamt sätt få inskolas i arbetslivet. Jag ser verkligen fram emot det.